Far till danmark om ett par timmar, shopping på ströget, veronica maggio och lite annat smått och gott väntar. C ya!
20.5.09
Vad har du gjort av dig, för dig, med dig själv?
På Gustavsvik har jag tillbringat min dag, mest i bubbelpoolen och i bastun. Det är inte riktigt min grej det där med äventyrsbad.
Far till danmark om ett par timmar, shopping på ströget, veronica maggio och lite annat smått och gott väntar. C ya!
Far till danmark om ett par timmar, shopping på ströget, veronica maggio och lite annat smått och gott väntar. C ya!
19.5.09
Time is short
Time is short
And I’m sure,
There must be something more…
-
Det slog mig precis, när jag för 20 minuter sedan gick ut från 109:an, efter att ha hållt mitt svenskatal, att min sista lektion på tunbo, på högstadiet, i grundskolan, nu var slut. Och tro det eller ej, jag blev faktiskt nästan lite gråtfärdig. Visst, jag har kanske inte haft världens brightaste klass, halva klassen har skolkat, försovit sig eller "glömt" gympakläder, på de allra flesta lektionerna, men vi har ändå haft våra ljusa stunder.
Som när vi hade Kattis som vikarie på bilden i sjuan och hon presenterade sig. "Hej jag heter Kattis", sa hon, "Och jag heter Hundis" svarade Johan där han satt i sitt krulliga stora hår med sitt vanliga flin på läpparna.
Eller första dagen i skolan, när Danne visade oss gympasalen och berättade att golvet gick riktigt bra att glida på, bara man inte glider på linjerna. "Aa för de är ju svåra att undvika" sa Brilli med sin typiska ironi, som vi då inte ännu förstått skulle återkomma måttligt ofta. Det är nämligen linjer precis överallt i den där gympasalen.
Jag kommer inte glömma hur fruktansvärt irriterad jag stundvis har varit på Fredrik. Hur han har hånat precis allt jag gjort och sagt. Konstigt nog är nog han en av de personerna som jag kommer sakna mest från våran klass. Jag kommer sakna Julias dåliga humor, Johannas tal om hästar som ingen förstår någonting alls av, Ehlins alla märkliga men ändå skitsnygga klädval, de gångerna hon varit där förståss, för hon har inte direkt haft turen med sig när det gäller skador och sjukdomar. Eller när jag under någon lektion tittade bakåt och fick se Jonas sitta på en stol med byxorna nerdragna till vaderna. Jag kommer aldrig att glömma Eriks fruktansvärt roliga tal om hans skidresa. Ett tal som planerat skulle gå på två minuter rabblade han upp på en halv. Vi satt där mest som fån när han var klar, för vi hade inte förstått ett enda ord.
Jo men jag har nog haft det jävligt bra ändå, men det är inte sånt man uppskattar när man är mitt inne i deadlines, prov och går på lektion efter lektion. Slutet har känts så otroligt långt borta. Som när Jessica pratade med oss i början av sjuan och sa att vi bör fundera lite på gymnasievalet, för att högstadiet går otroligt fort. Vi bara fnös åt henne. Tre år kändes som en evighet. Men nu är vi snart där. Snart står även vi i kolbäcksparken och sjunger bye bye tunbo.
Det känns så satans skönt, samtidigt som jag får en liten klump i magen av ovisshet. För jag har ändå haft en trygghet på tunbo, och nu måste jag förlita på mig själv, på mina egna val och prestationer. Det känns jobbigt men jag vet att jag kommer klara det hur bra som helst. Nu jävlar. Nu börjar det på riktigt. Fast först har vi en helt fucking jävla bra tunboshow att framföra.
And I’m sure,
There must be something more…
-
Det slog mig precis, när jag för 20 minuter sedan gick ut från 109:an, efter att ha hållt mitt svenskatal, att min sista lektion på tunbo, på högstadiet, i grundskolan, nu var slut. Och tro det eller ej, jag blev faktiskt nästan lite gråtfärdig. Visst, jag har kanske inte haft världens brightaste klass, halva klassen har skolkat, försovit sig eller "glömt" gympakläder, på de allra flesta lektionerna, men vi har ändå haft våra ljusa stunder.
Som när vi hade Kattis som vikarie på bilden i sjuan och hon presenterade sig. "Hej jag heter Kattis", sa hon, "Och jag heter Hundis" svarade Johan där han satt i sitt krulliga stora hår med sitt vanliga flin på läpparna.
Eller första dagen i skolan, när Danne visade oss gympasalen och berättade att golvet gick riktigt bra att glida på, bara man inte glider på linjerna. "Aa för de är ju svåra att undvika" sa Brilli med sin typiska ironi, som vi då inte ännu förstått skulle återkomma måttligt ofta. Det är nämligen linjer precis överallt i den där gympasalen.
Jag kommer inte glömma hur fruktansvärt irriterad jag stundvis har varit på Fredrik. Hur han har hånat precis allt jag gjort och sagt. Konstigt nog är nog han en av de personerna som jag kommer sakna mest från våran klass. Jag kommer sakna Julias dåliga humor, Johannas tal om hästar som ingen förstår någonting alls av, Ehlins alla märkliga men ändå skitsnygga klädval, de gångerna hon varit där förståss, för hon har inte direkt haft turen med sig när det gäller skador och sjukdomar. Eller när jag under någon lektion tittade bakåt och fick se Jonas sitta på en stol med byxorna nerdragna till vaderna. Jag kommer aldrig att glömma Eriks fruktansvärt roliga tal om hans skidresa. Ett tal som planerat skulle gå på två minuter rabblade han upp på en halv. Vi satt där mest som fån när han var klar, för vi hade inte förstått ett enda ord.
Jo men jag har nog haft det jävligt bra ändå, men det är inte sånt man uppskattar när man är mitt inne i deadlines, prov och går på lektion efter lektion. Slutet har känts så otroligt långt borta. Som när Jessica pratade med oss i början av sjuan och sa att vi bör fundera lite på gymnasievalet, för att högstadiet går otroligt fort. Vi bara fnös åt henne. Tre år kändes som en evighet. Men nu är vi snart där. Snart står även vi i kolbäcksparken och sjunger bye bye tunbo.
Det känns så satans skönt, samtidigt som jag får en liten klump i magen av ovisshet. För jag har ändå haft en trygghet på tunbo, och nu måste jag förlita på mig själv, på mina egna val och prestationer. Det känns jobbigt men jag vet att jag kommer klara det hur bra som helst. Nu jävlar. Nu börjar det på riktigt. Fast först har vi en helt fucking jävla bra tunboshow att framföra.
18.5.09
Moulin Rouge
Idag fick jag det roliga beskedet om att jag är med i tidningen FOTO som "ung i foto". Grymt roligt, och lite konstigt att läsa. Tidningen skickas imorgon, sa damen jag pratade i telefon med. Och ett presentkort på 750 kronor från Scandinavian photo. Inte helt fel.
Imorgon ska jag hålla ett tal om boken tusen strålande solar. Jag har i princip inte börjat på det. Men det kanske är bra för det brukar bara bli dåligt när jag övar in varje ord. Värt ett försök. Fysikprovet däremot, det fungerar nog inte riktigt så. Dags att börja plugga alltså. Till coldplays underbara 42 (länk) ska jag plugga. Slutspurt nu, måste ta mig i arslet och göra det här nu, men det tar emot...
Bilder från Moulin Rouge.
Imorgon ska jag hålla ett tal om boken tusen strålande solar. Jag har i princip inte börjat på det. Men det kanske är bra för det brukar bara bli dåligt när jag övar in varje ord. Värt ett försök. Fysikprovet däremot, det fungerar nog inte riktigt så. Dags att börja plugga alltså. Till coldplays underbara 42 (länk) ska jag plugga. Slutspurt nu, måste ta mig i arslet och göra det här nu, men det tar emot...
Bilder från Moulin Rouge.
Viva la Paris
Okej, här kommer de sista bilderna från resan. Eller ja, jag har ju hur många som helst egentligen men de får jag väl spara till fattigare tider eller något.
Nu blev det onsdag och dags för oss att ta oss upp i Eiffeltornet.
Sen gick vi, och gick, och gick, ja ni fattar. Vi var utsvultna och letade en restaurang med vettigt pris. Vilket var jävligt svårt. Men det blev bra tillslut.
Mätta och belåtna tog vi oss till Louvren. Kikade lite på Mona Lisa men vi var så himla trötta och icke-intresserade så det blev inte mycket mer än så. Jag tröttnar på att se en miljon tavlor, de ser likadana ut i mina ögon.
Man kom in genom den enorma glastriangeln, var som värsta växthuset där. Galet varmt, men det var fint.
Vi tog en båttur på Seine för att alla var så himla trötta. Det var skönt att bara sitta där och få allt serverat framför sig liksom. Sen gick vi en stund i Hallarna (shopping), åt och sen vidare med Metron till Eiffeltornet för att se det by night. Det blinkade varje halvtimme. Coolt.
Sen blev det torsdag. Vi åkte till porrkvarteren och Moulin Rouge, sprang genom ösregnet och tog en kaffe på Starbucks.
Vidare till Montmartre igen, Hanna, Isa och Alicia lät måla av sig. Det blev skitsnyggt, Isas är min favorit. Fast på bilden är ju Hannas och den blev jättebra den med!
Simon och jag var JÄTTEsöta.
Resten av dagen shoppade vi i Hallarna. Ett stort köpcentrum som liger i lite "Ruffigare" kvarter. Erik blev rånad på sina nya solbrillor av en tolvårig pojke och vi fick stå i en skyddande cirkel för att ta ut pengar. Lite obehagligt. Jag köpte en kavaj, jeansshorts, ett hippieband, solglasögon, armband och en present till mamma & pappa.
Och så blev det dags för avfärd. Tog några sista bilder på rummet. Lite lagom stökigt haha, men det blir väl så när fyra tjejer delar rum i fem dagar.
Eftersom att vi hela tiden glömde bort att ta en gruppbild, fick vi göra det på flygplatsen. Den blev ju himla gullig. Vi hade nämligen suttit på metron, sprungit i ösregn och sovit på en buss i en och en halv timme. Så här glad ser man ut då. Rätt komiskt ändå.
Det var väl allt så länge. Puh.
Nu blev det onsdag och dags för oss att ta oss upp i Eiffeltornet.
Sen gick vi, och gick, och gick, ja ni fattar. Vi var utsvultna och letade en restaurang med vettigt pris. Vilket var jävligt svårt. Men det blev bra tillslut.
Mätta och belåtna tog vi oss till Louvren. Kikade lite på Mona Lisa men vi var så himla trötta och icke-intresserade så det blev inte mycket mer än så. Jag tröttnar på att se en miljon tavlor, de ser likadana ut i mina ögon.
Man kom in genom den enorma glastriangeln, var som värsta växthuset där. Galet varmt, men det var fint.
Vi tog en båttur på Seine för att alla var så himla trötta. Det var skönt att bara sitta där och få allt serverat framför sig liksom. Sen gick vi en stund i Hallarna (shopping), åt och sen vidare med Metron till Eiffeltornet för att se det by night. Det blinkade varje halvtimme. Coolt.
Sen blev det torsdag. Vi åkte till porrkvarteren och Moulin Rouge, sprang genom ösregnet och tog en kaffe på Starbucks.
Vidare till Montmartre igen, Hanna, Isa och Alicia lät måla av sig. Det blev skitsnyggt, Isas är min favorit. Fast på bilden är ju Hannas och den blev jättebra den med!
Simon och jag var JÄTTEsöta.
Resten av dagen shoppade vi i Hallarna. Ett stort köpcentrum som liger i lite "Ruffigare" kvarter. Erik blev rånad på sina nya solbrillor av en tolvårig pojke och vi fick stå i en skyddande cirkel för att ta ut pengar. Lite obehagligt. Jag köpte en kavaj, jeansshorts, ett hippieband, solglasögon, armband och en present till mamma & pappa.
Och så blev det dags för avfärd. Tog några sista bilder på rummet. Lite lagom stökigt haha, men det blir väl så när fyra tjejer delar rum i fem dagar.
Eftersom att vi hela tiden glömde bort att ta en gruppbild, fick vi göra det på flygplatsen. Den blev ju himla gullig. Vi hade nämligen suttit på metron, sprungit i ösregn och sovit på en buss i en och en halv timme. Så här glad ser man ut då. Rätt komiskt ändå.
Det var väl allt så länge. Puh.
17.5.09
En tisdagseftermiddag i Paris
Resten av bilderna från Tisdagen kommer nu.
Vi gick till Notre Dame, det var ritkigt häftigt faktiskt. Över mina förväntningar. Sjukt mäktigt och vackert. Tända ljus överallt och magisk stämning. Nästan att jag skulle kunna gå och bli katolik nu alltså.
Utanför katedralen.
Sen tog vi oss till Montremartre, gick i Amelies fotspår, satt i trappan nedanför kyrkan och jag såg en ensam, liten gubbe sitta inne i kyrkan framför en staty. Han satt och torkade bort tårar med en näsduk. Jag fick kämpa för hålla tillbaka tårarna alltså. Åh.
En massa målare satt samlade på ett torg där de målade fina konstverk. Runtomkring fanns men massa caféer, resturanger och souvenirshoppar.
Vi satte oss i trappan i solen och kollade på folk. Den här snubben stod och bollade i flera timmar. Han fick en del groupies haha.
Den här killen och hans kompis stod och spelade gitarr och sjöng kända låtar. Allsång på Sacré Coeur trappan alltså. Helmysigt. Kan ha varit det bästa på hela resan.
Åt kvällsmat i närheten, smakade Eriks gåsleverpaté som smakade leverpastej. En gubbe satt och spelade hetsigt piano, i sånt här stumfilms-stuk. Hysteriskt kul. Vi åt trerätters, fick in förrätt, åt upp och servitören sprang nonstop och gav oss ny mat. Det kändes mest som att de ville få ut oss därifrån. En kvart senare stod vi ute på gatan och undrade vad som hänt. Typ. Längesen jag garvade så mycket.
Sen tog vi metron hem till Lendru-Rollin igen. De hade fin reklam på tågen.
Vi gick till Notre Dame, det var ritkigt häftigt faktiskt. Över mina förväntningar. Sjukt mäktigt och vackert. Tända ljus överallt och magisk stämning. Nästan att jag skulle kunna gå och bli katolik nu alltså.
Utanför katedralen.
Sen tog vi oss till Montremartre, gick i Amelies fotspår, satt i trappan nedanför kyrkan och jag såg en ensam, liten gubbe sitta inne i kyrkan framför en staty. Han satt och torkade bort tårar med en näsduk. Jag fick kämpa för hålla tillbaka tårarna alltså. Åh.
En massa målare satt samlade på ett torg där de målade fina konstverk. Runtomkring fanns men massa caféer, resturanger och souvenirshoppar.
Vi satte oss i trappan i solen och kollade på folk. Den här snubben stod och bollade i flera timmar. Han fick en del groupies haha.
Den här killen och hans kompis stod och spelade gitarr och sjöng kända låtar. Allsång på Sacré Coeur trappan alltså. Helmysigt. Kan ha varit det bästa på hela resan.
Åt kvällsmat i närheten, smakade Eriks gåsleverpaté som smakade leverpastej. En gubbe satt och spelade hetsigt piano, i sånt här stumfilms-stuk. Hysteriskt kul. Vi åt trerätters, fick in förrätt, åt upp och servitören sprang nonstop och gav oss ny mat. Det kändes mest som att de ville få ut oss därifrån. En kvart senare stod vi ute på gatan och undrade vad som hänt. Typ. Längesen jag garvade så mycket.
Sen tog vi metron hem till Lendru-Rollin igen. De hade fin reklam på tågen.
16.5.09
Bildbomb från Paris
Slänger in några bilder från måndagen och tisdagen.
Måndag.
Efter en lång släpan på väskor efter att ha klivit av flygbussen, köpt en sandwich och häpnat över alla enormt snygga pojkar så klev vi in till vårat vandrarhem. Det var inget märkvardigt. Hanna, Isa, Eddie och jag delade på ett rum.
Vi fick en halvtimme att bosätta oss på, sen letade vi rätt på en restaurang. Kyckling med strips åt jag. Sen däckade vi inne på rummet. Trötta.
Métron blev en ständig följeslagare. Jag tyckte det var rätt kul. Den var mestadels smockfull och det blev en hel del "pardon" -ande. Snygging i hörlurar på bilden.
Vi betraktade triumfbågen och gick längs Champs Elysées som i stort sett enbart bestod av svindyra affärer. Ingen shopping alltså, men fint var det.
Alla byggnader var superfina och detaljerade. Den här fanns på triumfbågen.
Annsofie, våran tolk, vägvisare, hönsmamma och beskyddare. Creds till henne.
Åsa (på bilden) och Maria var också med.
Hannipanni
Nån tuffing på Champs. Hur lång som helst, mörkhyad och vitklädd.
Billigt och bra.
Simon kör en pose.
Hurtbullar överallt. Verkar väldigt ineffektivt eftersom det är övergångsställen precis överallt.
Paris minsta hus. Ligger inklämt mellan det röda tegelhuset och det gula.
Duvor. (nehe!?)
Vi gick och gick och gick. Hela dagarna. Fötterna mådde inte så bra under fredagen kan jag lova. Stegräknare ska jag ha med nästa gång.
Mer kommer allt eftersom. Jag har dansat hela dagen, nu ska jag duscha och cykla iväg till Annika. Tacos, te och mys väntar.
Måndag.
Efter en lång släpan på väskor efter att ha klivit av flygbussen, köpt en sandwich och häpnat över alla enormt snygga pojkar så klev vi in till vårat vandrarhem. Det var inget märkvardigt. Hanna, Isa, Eddie och jag delade på ett rum.
Vi fick en halvtimme att bosätta oss på, sen letade vi rätt på en restaurang. Kyckling med strips åt jag. Sen däckade vi inne på rummet. Trötta.
Métron blev en ständig följeslagare. Jag tyckte det var rätt kul. Den var mestadels smockfull och det blev en hel del "pardon" -ande. Snygging i hörlurar på bilden.
Vi betraktade triumfbågen och gick längs Champs Elysées som i stort sett enbart bestod av svindyra affärer. Ingen shopping alltså, men fint var det.
Alla byggnader var superfina och detaljerade. Den här fanns på triumfbågen.
Annsofie, våran tolk, vägvisare, hönsmamma och beskyddare. Creds till henne.
Åsa (på bilden) och Maria var också med.
Hannipanni
Nån tuffing på Champs. Hur lång som helst, mörkhyad och vitklädd.
Billigt och bra.
Simon kör en pose.
Hurtbullar överallt. Verkar väldigt ineffektivt eftersom det är övergångsställen precis överallt.
Paris minsta hus. Ligger inklämt mellan det röda tegelhuset och det gula.
Duvor. (nehe!?)
Vi gick och gick och gick. Hela dagarna. Fötterna mådde inte så bra under fredagen kan jag lova. Stegräknare ska jag ha med nästa gång.
Mer kommer allt eftersom. Jag har dansat hela dagen, nu ska jag duscha och cykla iväg till Annika. Tacos, te och mys väntar.
15.5.09
PARIS
Jag är hemma! Har haft helt fantastiska fem dagar i Paris med så enormt mycket upplevelser.
Luke Pritchard kopior har dykt upp precis överallt, jag har konverserat med söta franska gubbar, åkt smockfulla métrotåg, bott på ett fuktigt vandrarhem, fått ont i magen av att se en massa uteliggare, blivit överväldigad av det vackra notre dame, haft supermysigt på sacre coeur-trappan i solen, smakat gåsleverpaté, sett superduktiga konstnärer i montmartre, gått i ösregn utan att bry mig ett dugg, shoppat loss i hallarna, gått i amelies fotspår, kikat på mona lisa, ätit slemmiga sniglar med vitlökssmak, druckit kaffe latte på starbucks, blivit överfallen av duvor, stått högst upp i eiffeltornet och beundrat utsikten, gått vid porrkvarter och sett moulin rouge, garvat så mycket att mina ögon har svämmats över av tårar, blivit utsatt för solglasögontjuvar, slängt pass i papperskorgar.. ja, det finns så enormt mycket att berätta. Bilder kommer väl lite nu och då, nu måste jag sova.
10.5.09
Tillgång och efterfrågan
Eftersom Emelie KRÄVDE en bild på mitt nya hår och jag är så himla snäll, så får ni en. Det är väldigt mörkt, ännu mörkare än på bilden men jag gillar det. Och så blir det ju säkert solblekt och sånt. Tog på mig tröjan också. Och så har jag klippt sönder ett par jeans och sandpapprat dem. Fast det syns ju dessvärre inte på bilden.
Du lever för stunden, precis som jag
Min handbagageväska är 2 cm för bred för maxmåtten och jävla ryanairbajs lär ju inte se genom fingrarna. Jag får packa i pappas portfölj i stället, och känna mig som en äkta gammal parisare eller något. Synd att jag inte har någon hatt som matchar. Har bara min rosa basker och den passar dessvärre inte till min korallfärgade jacka. Men hade jag varit Eddie så hade jag kört hårt på den kombon!
Igår kväll tog Bella och jag en cykeltur hem till henne i Hallsta. Vi diskuterade Internet, sommaren, Luke pritchard, kläder,.. ja allt och lite till helt enkelt. Hon gav mig ett blondie-linne, i försenad födelsedagspresent, som hon hade tröttnat på. Merci beacucoup! Tillsist slog vi på vår älskade Juno, och somnade som stockar. Bella och jag i sommar, alltså. The kooks på Peace and love PLUS coldplay i augusti. Det blir inte mycket bättre än så.
Nu ska jag färga håret, tvätta och packa.
9.5.09
I fly like a paper, get high like planes
En massa franska vackra ord susar in i mina öron och jag drömmer mig bort. Sånger som jag egentligen inte förstår mer än ett par ord här och där, men jag fantiserar om hur de sjunger om trånga gränder, svala vindar, nyförälskade par på parkbänkar och nygräddade baguetter. Himla vackert.
Nykapade hårstrån har jag på huvudet vilket är himla skönt eftersom att de inte längre är delade som små små rötter, vilket de gör ju längre tiden går. Nu är de hela och fina. "Men du har ju så fint hår nu!" säger pappa så fort jag nämner en hårklippning. Men han ser ju inte de där delade rötterna. Måste vara något med åldern. Snart är ex rötterna dessutom lite mörkare. Om mamma går med på att hälla i färgen förståss. "Jag förbjuder dig", sa hon, när jag sa att jag ville köpa hårfärg. Hon är lite trött på mina hårfärgningar genom åren. Det är ju jag med, men det är inte mitt fel att jag har grått hår redan som 16-åring, eller hur!? Men fem minuter senare stod hon ändå i kassan och betalade. Hihi. De är ganska gulliga mina föräldrar ändå.
Ikväll ska jag leka kock och trolla fram en fantastisk laxrätt, och eftersom det är jag som lagar maten blir det även en kladdkaka till efterrätt. Perfa.
Nykapade hårstrån har jag på huvudet vilket är himla skönt eftersom att de inte längre är delade som små små rötter, vilket de gör ju längre tiden går. Nu är de hela och fina. "Men du har ju så fint hår nu!" säger pappa så fort jag nämner en hårklippning. Men han ser ju inte de där delade rötterna. Måste vara något med åldern. Snart är ex rötterna dessutom lite mörkare. Om mamma går med på att hälla i färgen förståss. "Jag förbjuder dig", sa hon, när jag sa att jag ville köpa hårfärg. Hon är lite trött på mina hårfärgningar genom åren. Det är ju jag med, men det är inte mitt fel att jag har grått hår redan som 16-åring, eller hur!? Men fem minuter senare stod hon ändå i kassan och betalade. Hihi. De är ganska gulliga mina föräldrar ändå.
Ikväll ska jag leka kock och trolla fram en fantastisk laxrätt, och eftersom det är jag som lagar maten blir det även en kladdkaka till efterrätt. Perfa.
8.5.09
You count on them to represent your longing
Hade spexfoto idag. Min särklass och jag klädde inte ut oss, utan vi skrev en skylt där det stod "Vår klass är inte gjord för spexfoto". Wei! (en jävla massa ironi i det wei:andet) Och lite grimaser på det. Hoppas jag i alla fall. Annars blir det en kul överraskning sen när jag står där i grisnäsa mitt i en helt seriös klass. Hm.
Men nu är det helg, jag äter chilinötter och snart är vi i Paris. Ingen lär väl ha missat det vid det här laget, haha. Var ute och testade objektivet en snabbis efter skolan.
Förresten: Frida Hyvönen - Birds (länk), gaalet skön.
Men nu är det helg, jag äter chilinötter och snart är vi i Paris. Ingen lär väl ha missat det vid det här laget, haha. Var ute och testade objektivet en snabbis efter skolan.
Förresten: Frida Hyvönen - Birds (länk), gaalet skön.
7.5.09
I see your true colors and that's why I love you
Åååh jag har verkligen inte tid med någonting. Jag är superstressad. Har egentligen lite nya bilder men jag har inte ens tid att lägga in dem i datorn och redigera. Det får bli en gammal goding i stället. Har i alla fall precis ätit efter att ha tränat. Så nu ska jag slänga mig (bokstavligen) in i duschen och sen blir det pluggpluggplugg för hela slanten. Det är så galet mycket nu i slutet, jag har bara fyra (!!!) riktiga skoldagar kvar och under de dagarna ska jag hinna göra soprov, fysikprov, en massa nationella och hålla ett muntligt tal på svenskan. Så ni förstår att jag är stressad? Braa.
Jag fick ju ett objektiv när jag fyllde, men var inte säker på om jag skulle behålla det eller inte. Det var nämligen ett Tamron 70-300 och jag vill ju egentligen ha nikon, bättre kvalitet osv. Men det fick bli det ändå. Var ett så himla bra kit med både objektiv, väska och UV-filter. Och så illa kan det ju inte vara ändå, halva priset liksom.
Blablabla sluta skriv. Nu ska jag plugga sönder om andra världskriget. Baii.
Jag fick ju ett objektiv när jag fyllde, men var inte säker på om jag skulle behålla det eller inte. Det var nämligen ett Tamron 70-300 och jag vill ju egentligen ha nikon, bättre kvalitet osv. Men det fick bli det ändå. Var ett så himla bra kit med både objektiv, väska och UV-filter. Och så illa kan det ju inte vara ändå, halva priset liksom.
Blablabla sluta skriv. Nu ska jag plugga sönder om andra världskriget. Baii.
5.5.09
Tu restes la vie de ma vie
Känner mig allmänt låg den här veckan, inte bra inte bra. Men om en vecka befinner jag mig ute på Paris gator. Vi kommer promenera i solskenet längs Champs-Elysées, äta baugetter, lyssna på det franska språket, bestiga Eiffeltornet och mycket, mycket mer. Åh, jag kan knappt fatta att vi snart är där! Nej inga sura miner, livet är för kort för sånt. Je t'embrasse!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)